Den uppmärksamma följaren noterade att vi var i Skåne förra veckan. Vi var dock inte där som vanliga turister, så Ystads strandbad, Möllan och Kallis fick klara sig utan vår närvaro den här gången. Istället var det industrilokaler och koloniföreningar som fick vår uppmärksamhet. Varför denna prioritering kan man undra? Jo, det här var första steget på vår nya frihetsresa, frihet 3.0.

I förra veckans blogginlägg berättade jag att jag inte trivs som jag hoppats i vår bostad. Jag behöver närhet till stad och skog, men också mindre trafik nära inpå. Jag vill också tillbringa mer tid utomlands på vintern, kanske i en egen bostad? Maken vill fortsätta jobba i sin verksamhet så länge han tycker det är roligt och vill bo närmare havet.

Den prio-lista jag och maken gjorde för vår kommande bostad kändes till en början svår att få till på ett ställe. Att bo billigt, utan grannar vägg i vägg, med uteplats och odlingar och samtidigt nära skogen, havet och stadens utbud… och samtidigt ha råd med en lägenhet i södra Europa. Ja, den nöten kändes svår att knäcka. Dessutom vill jag helst vara oberoende av bil, lägga mindre tid och pengar på att sköta och underhålla hemmet och maken vill ha nära till sin verksamhet. Och så var det det där med egen uteplats och möjlighet för maken att spela musik på hög volym i Hifi-anläggningen… Men begränsningar är det som sporrar mig, så jag började gnugga mina små…

Det första som kom upp var att bygga ett tiny house.

Jag har varit nyfiken på boendeformen ett tag och började nu utforska det närmare. Jag gick med i Facebook-grupper i ämnet, tittade på skisser och kostnader. Jag kom fram till att mycket stämde med vår prio-lista, utom några viktiga saker. Det är i princip omöjligt att få tillstånd att ställa upp ett tiny house i stadsmiljö. Det krävs en ganska stor fastighet för att det ska fungera och då hamnar vi med största sannolikhet en bit utanför stan. Vi skulle bli beroende av bil och få långt till kultur och restaurangutbud. A big no no på den, så den idén gick i graven.

Vad hade jag lärt mig av det här då?

Jo, att lösningen ändå var att bo litet. Det minskar förstås både investeringskostnaden och driftkostnaderna plus tiden för underhåll. Plus att det skulle skapa ekonomiska möjligheter för att köpa en lägenhet i södra Europa.

Kolonistuga

 

Min första tanke var att vi skulle bosätta oss i en liten tvåa, men det föll på uteplatsen och att spela musik på hög volym…

Sen kom jag på det! Vi kunde flytta till en koloniförening!

Ju mer jag funderade på det, desto mer kändes det som lösningen på våra önskemål.

  • En kolonistuga är liten och behändig, dvs man behöver inte lägga så mycket tid, energi och pengar på underhåll
  • Det finns inga grannar vägg i vägg.
  • Möjlighet till uteplats och att spela musik ostört
  • Det finns möjlighet att ha en odling på tomten.
  • Koloniföreningarna ligger oftast centralt i städerna, men också nära parker och skog.
  • Det centrala läget gör det möjligt att klara sig utan bil.
  • Biltrafik är förbjuden i koloniområdet, så det är ett lugnt läge trots ett centralt läge.
  • De är billiga att köpa, eftersom man endast arrenderar marken.
  • Det billiga boendet skulle ge oss möjlighet att även köpa en liten lägenhet på sydligare breddgrader.

Med entusiasm presenterade jag detta magnifika förslag för maken, som inte var lika lyrisk som jag, men ändå positiv till att utforska förslaget närmare (det är kanske tur att en av oss ser lite nyktert på idéerna?).

Men varför Skåne?

Vi vill båda leva så klimatsmart vi kan utan att livet blir sämre för det. Om vi nu ska tillbringa mycket tid i södra Europa under vinterhalvåret, är det förstås smidigt om vi bor närmare kontinenten. Vi kan ta tåget ner i Europa och sparar en dags resande mot att bo i Uppsala. Vi tycker också Skåne är ett trevligt landskap med mycket att se och göra. Att det ligger nära haver och att yngsta sonen nyligen flyttat till Malmö gör inte saken sämre.

Sagt och gjort. Nu hade vi mycket att ta ställning till, så vi bestämde oss ganska raskt för att lägga en vecka på att utforska koloniföreningar i Skåne.

Vi valde att koncentrera oss på Malmö, Helsingborg, Ystad och Landskrona, helt enkelt för att de städerna lockade på olika sätt. Under vår vecka i Skåne hann vi med att besöka cirka 20 koloniföreningar (!). Vi gick runt i föreningarna, kollade in husen och kände in läget. Ligger det nära någon stor väg eller är det lugnt? Hur välskött är föreningen? Hur långt är det till havet, skogen, matbutik, city?

Kolonistuga i Malmö
Men var ska då maken ha sin verksamhet, kanske någon undrar?

Den frågan kräver förstås också sin uppmärksamhet, så i flera dagar åkte vi runt i olika industriområden i Helsingborg och Malmö. Maken vill ha en byggnad som matchar verksamheten, det vill säga en äldre byggnad med stora fönster. Ett annat önskemål är att det är nära havet och nära hem.

Vi kom hem efter en vecka fullspäckad med intryck.

Vi har besökt så många koloniföreningar och industriområden att vi knappt kommer ihåg vad som är var. Allt blev en enda stor massa till slut… Tur att Google maps finns! Genom att knalla runt på gatorna i området via Google maps får vi tillbaka minnet…

Nu har vi snart varit hemma en vecka. Än har vi inte sorterat alla intryck, men vi har i alla fall kommit fram till att Landskrona och Ystad inte är vår cup of tea. Städerna är för små, helt enkelt. Kvar är nu Malmö och Helsingborg, där det också är störst möjlighet att hitta en lämplig lokal för makens glasstudio.

Nu ska vi försöka landa i allt genom att vara lediga.

Två veckors segling väntar, i en båt som bara är drygt 7 meter lång, har begränsade förvaringsmöjligheter och saknar toalett, dusch, frys och ugn. Men ändå mår vi så bra när vi är i segelbåten och saknar ingenting. Det enkla livet ger oss en frihet som gör det möjligt att göra det där som är svårt att få till i ett stort boende. Att städa går på två minuter och underhållet är minimalt. Det ger oss tid att läsa, samtala, umgås med vänner, upptäcka städer och annat vi tycker är viktigt. Vi är inte beredda att bo på en båt hela livet, men känslan av enkelhet tar vi med oss. Vi vill uppleva den under en större del av året och det är därför tanken om ett mindre boende dykt upp.

Vad kan ett litet, billigt boende skapa för möjligheter för oss?

Det är vad vi ska fortsätta utforska. Än vet vi inte om det här är rätt för oss, men genom att utforska det tar vi oss närmare svaret. Och själva utforskandet är förstås roligt i sig! Att drömma är en del av resan.

Vad säger du om de här idéerna? Låter det klokt, vansinnigt, som en dröm eller en mardröm? Dela gärna med dig av dina tankar.